Till min stora lycka så var det vackert väder idag och jag planerade förstås genast in en fotopromenad. Som tur var hade jag med mig två kameror, så att när batteriet i min egen dog nästan på en gång (utan förvarning som vanligt) så kunde jag fota med pappas resten av promenaden. Den hade då typiskt nog en smutsfläck på linsen så att det blev en liten suddig fläck på alla bilder, men för det mesta så märktes det inte så mycket. Man lär så länge man lever helt enkelt.

Här ovan är ett foto från en av Umeås parker. Jag älskar känslan av att träden liksom omsluter en med alla de vackra löven. Höstfärger är bara så underbara.