Moa has left the inland. Denna onsdag har mestadels spenderats på en buss för att åka från Vilhelmina till Luleå. Jag hade ingen koll på hur långt det var mellan dessa två orter utan fick en smärre chock när jag upptäckte att den snabbaste bussen tog 7.40 timmar och den långsammaste 10.10. Jag menar: över tio timmar, det är helt sjukt!

Jag är ju alltid lite nervös när jag ska resa själv och det brukar alltid lyckas bli något litet drama. Idag var det att busschauffören sa att han inte visste om han skulle hinna fram till Lycksele i tid för mitt byte – märkligt eftersom tabussen.nu rekommenderar att man kan åka vissa bussar. Till råga på allt var han ytterst sävlig när han skulle ta betalt och bläddrade fram och tillbaka i en bok för att hitta koden till Luleå. Efter att ha sagt ett menande ”jag hoppas vi hinner”, slog jag mig till rätta. Jag var den enda passageraren på hela bussen, vilket var både skönt och ganska komiskt. Turligt nog kom vi fram 20 minuter före utsatt tid så det var inga problem. Eftersom det var två byten så blev resan lite mer i etapper och kändes inte så olidligt långsam. Harry Potter på ipoden, en romantisk roman, medskickad kaffetermos och en secondhandfyndad Damernas Värld från 1963 gjorde ändå resan ganska mysig. Det gäller att fokusera på de trevliga sakerna bara.