En av mina favoritfilmer är Den hemlighetsfulla trädgården som handlar om en liten brittisk flicka som växt upp i kungliga imperiet Indien men som tvingas flytta till ett ensligt gods långt ute på Yorkshires hedar då hennes föräldrar dör i en jordbävning. Hon bor hos sin morbror som är förtärd av sorg efter sin hustrus död tio år tidigare och i början av filmen är allt mörkt och trist, inklusive den bleka och gnälliga flickan själv. Men så hittar hon den hemliga trädgården.

Först verkar den vara vissen och död, men med hjälp av en grannpojke väcker hon den till liv på ett alldeles magnifikt sätt. Det som är fint i filmen är förstås att den visar på de där alldeles enkla sakerna och hur värdefulla de är, vad som kan hända när ett barn får uppleva kärlek eller känna sig behövd. Bara så enkelt, och så väldigt fint.

Här anländer miss Lemonhead till England.

Är inte den viktorianska stilen mysig och ombonad?

Utkastad ur huset måste hon hitta på något att göra.

Så hittar hon den övergivna och vissna trädgården.

Mary och hennes vän utför lite trädgårdsarbete.

Frön och blomsterlökar.

Så kommer våren och regnet.

Helt plötsligt exploderar det av regnbågens alla färger.

Som en engelsk trädgård fast i palatial stil.

Här är Mary glad, rosenkindad och omgiven av blommor.