Det här är den mest fabulösa bilden på min pappa när han var liten. En klasskompis som såg den frågade om de hade använt maskeringstejp för att få luggen så spikrak och det är en ganska berättigad fråga. Jag fotade av den från ett litet skolfoto i samband med att jag skulle lägga in några bilder i min rapport om vägen genom skolsystemet, pappa var nämligen mitt intervjuoffer. Han berättade flera fantastiska minnen och ett av dem tänkte jag dela med mig av.

I hans ungdom hade tjejer och killar separat gympa på högstadiet, de firade ner en skiljevägg i mitten av gympasalen. När han sa namnet på sin gympalärare kunde jag nästan höra hur han sträckte på sig, och det adliga namnet lät onekligen som en drillsergeant. Tydligen älskade denne man att höra sin egen röst och han ägnade största delen av gymnastiklektionerna åt att bedriva ”räfst och rättarting”, a.k.a. att utreda och bestraffa, eller så gav han utförliga instruktioner kring hur något skulle genomföras. Farmor (som var lärare) hade haft sina elever på badhuset samtidigt som denne man och hans elever fick knappt ens komma i vattnet för att han ägnade så lång tid åt att prata, utreda och instruera. Märkligt och på samma gång ytterst roande.