Mitt sug efter att kunna börja promenera är extremt stort, det här sjukdomstillståndet börjar göra mig komplett galen! Dessutom är jag sugen på socker hela tiden också, vilket är en dålig kombination med soffliggande…

Jag ser just på ”Gosford Park”, vanligtvis en av mina favoritfilmer. Men som sagt, när jag är i det här tillståndet är inget speciellt kul. Första gången jag såg den filmen var på Sturebiografen just innan jul för några år sen. Den gick inte upp på någon vanlig biograf, så jag masade mig in till centrala Stockholm (då bodde jag i Södertälje) och såg den själv en decembereftermiddag. Just då var jag ytterst low on cash och hade inte råd att äta lunch på stan, så jag köpte två lussebullar på pressbyrån och åt dem under filmen. Den har ju en ganska komplicerad handling och det är otroligt många karaktärer som bara presenteras flyktigt, så det kan vara lite svårt att hålla reda på vad som händer första gången man ser filmen. Det roliga var att en äldre dam kom fram till mig efter filmen och frågade vem som egentligen var mördaren, och så fick jag ägna fem minuter åt att förklara för henne vad som egentligen hade hänt. Sen kom hennes väninna ut från toan och hon hade inte heller förstått vad som hände, så vi pratade lite mer om det och om filmen i övrigt. Det är såna där små roligheter som inträffar ibland. Jag tror för övrigt att jag har en look som tilltalar äldre damer för de brukar ofta ty sig till mig.