Allt prat om kalendrar har fått mig att bli ännu mer sugen på att besöka en pappershandel. Pappers- och kontorsvaror har en mystisk dragningskraft på mig och jag kan spendera flera timmar med att stå och bläddra bland anteckningsböcker, lyxiga pennor och arkivkort. Sen några år är jag också obsessed av dymo-apparater, den klassiska modellen med präglade etiketter såklart.

Förra sommaren tog Pappa med mig till himlen på jorden i form av Kontore, ett kontorsvaruhus för företagare. Där fick jag en underbart vacker och tjock tyginbunden anteckningsbok i olivgrönt samt ett supereffektivt professionellt spraylim för foton och collage som tyvärr är så starkt att man inte kan använda det inomhus. Då passade jag också på att fråga säljaren om de hade några dymoremsor i andra färger än svart, blått, rött eller grönt. Jag fick följa med upp på lagret där han rotade bland dammiga lådor och hittade några som var i träfanér, men de var inte så snygga och dessutom för breda för min apparat. Samma säljare prackade också på oss, som han uttryckte det, plastfickornas Rolls Royce från Esselte. Har man en gång testat dessa vill man aldrig gå tillbaka till vanliga billiga, menade han. Och det stämmer faktiskt, dessa plastfickor är lite tjockare, glasklart genomskinliga och allmänt lyxiga.

En annan produkt som fanns på Kontore som jag dreglade ordentligt över men inte kunde förmå mig att inhandla var otroligt lyxiga tuschpennor med dubbla spetsar i två bredder som fanns i regnbågens alla färger. Det var tydligen såna som arkitekter använde till sina ritningar, de få som nu gjorde dessa för hand. Pennorna fanns i en helt himmelsk cerise färg, men 150 kr verkade lite väl exklusivt för en penna som jag mest ville ha till pyssel och att skriva födelsedagskort med…